onsdagen den 29:e februari 2012

Nä nu var det länge sen ni fick lite Östfrontsk negg-gegga (hela fyra dagar)

När en tror att det inte kan bli värre tar allting en mycket olycklig vändning.

Sa jag att jag hade fått tag på en lägga? Nej, just det. Jag hann aldrig skriva om det. För mitt barns pappa drog igång en hätsk mailkorrespondens kryddat av överlägsenhet, elakheter och rena påhopp från hans sida om att jag river upp sons trygghet genom att tvinga honom byta skola. Och HAN tänker inte köra son tur och retur till skolan de veckor han är i Sverige för att jag flyttar till en annan kommun. Alltså kommer han bara träffa son varannan helg de tio veckor han är hemma. Och det är mitt fel.

Tacka ja till läggan eller inte?

17 kommentarer:

  1. Klart du ska tacka ja! Son är trygg med dig var han än bor och vilken skola han än går i. Om pappan inte vill träffa son för att ni byter kommun så är det hans förlust. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är bara rädd för mer bråk och konsekvenserna för son om hans pappa och jag kommer vara osams nu.

      Radera
  2. Men jaha! De andra 42 veckorna på året då, när du är ensam med son? Då ska han ändå sitta på en båt på andra sidan världen och diktera hur/var ni ska leva?
    Förlåt. Jag känner inte sons pappa heller, han är säkert en fantastisk person på en massa vis men just nu verkar det gå någon slags dumhetsepidemi bland männen i ditt liv.
    Stå på dig.
    Kramen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo. Igår satt jag bara och skakade på huvudet gång på gång. Jag förstår ingenting.

      Radera
  3. Tacka ja!

    I övrigt hoppade jag till lite i morse när jag kom till jobbet och såg DIG. Tyckte jag. Men du bor väl inte i mina trakter? Du bor väl i typ sörmland? Sjukt likt dig var det dock (det var jag som tog kaffe efter dig, OM det var du! Med bred röv i klänning (jag, inte du).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilket sammanträffande! Jag drömde om dig i natt! Att jag träffade dig så där helt plötsligt. :D Jag bor dock inte i Sörmland utan i Uppsala-trakten.

      Radera
    2. Men! Vad konstigt! Ja, då tror jag inte att det var du, även om själva yrket nog tangerar det du gör (det var en annonsmakare, om jag ska tala ur skägget), det hade varit LITE för långt att pendla.

      Radera
  4. Jag har inte stålkoll men du bor ihop med Maggan nu va? Isf tycker jag du ska ta den, verkar inte vara bra för någon när du bor nu, ni ska ha bättre än så

    SvaraRadera
  5. Skriver fran franskt tangentbord sa det blir kort, men dels behover ni flytta, sa far du boende som ar okej sa ar val allt annat sekundart och saker man far losa i efterhand? Stora franska uppmuntranskramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Både ja och nej. Vill jag skapa mer konflikter vilket jag vet är ett faktum om jag flyttar från kommunen? Nej. Är det svårt att stå ut som det är just nu? Ja. Vad är värst? Nytt och okänt parat med mer konflikter som inte fanns innan eller välkända hjulspår som är osköna? Troligast det senare.

      Radera
  6. Det kom visst inget andra "dels"...

    SvaraRadera
  7. Tacka ja! Du kan inte ta på dig ansvaret av hans 'beslut'. Har han något vett fattar han att ordna det till det bästa när allt lugnat sig lite.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har alldeles rätt i det! Jag tror, nej - jag vet att han svarar med rädsla. Kanske främst rädsla för att hans tillvaro ska förändras, då han är en mycket konservativ och förändringsobenägen person. Att son skulle ta illa är ett argument han vet biter på mig då det aldrig varit någon hemlighet hur illa jag for av att flytta ofta under uppväxttiden och byta skola mer än nödvändigt.

      Sen tror jag inte att det är det som väger tyngst för honom.

      Radera
  8. Du ser, alla tycker ju som jag; da maste det ju vara sa... ;)

    SvaraRadera